Jag skulle egentligen ha bloggat för några dagar sedan. Problemet då var inte att jag var och fortfarande är i Kroatien utan att jag drabbades av sjukdom. Var rätt däckad den första dagen och bad en stackars pojkvän att köpa medicin. Anton som min pojkvän heter är för det mesta ganska verbal och kan se till att fixa saker, ofta funkar gester om inte språket funkar. Dock bor vi i en liten by där det inte finns så mycket s
å hoppet om ett apotek var litet.
Några timmar senare var han tillbaka med min medicin och nu så där tre dagar senare mår jag mycket bättre. Det som känns häftig
t efter att ha berättat denna ganska tråkiga historia är att vi inte har detta problem i Sverige längre. Vetskapen om att man kan köpa receptfria läkemedel i en vanlig affär i dagens Sverige är faktiskt helt underbart. Livet blir liksom lite enklare:)
Igår var jag på roadtrip i Bosnien Herzegovina med mina vänner och pojkvän och det var verkligen en upplevelse.
Det var snarare ovanligt att inte se skotthål i en byggnad än att det var orört av kriget.
Vi var i en stad som heter Mostar där en bro blev bombad och sedan uppbyggd av FN till dess forna charm. Det finns mycket historia i Forna Jugoslavien och här är det än tydligare vad viktigt det är med fredsbevarande insatser utanför Sverige.
Att Sverige ska verka för att medborgare i andra länder ska kunna leva fria, känns inte bara fint utan som en skyldighet.